Bilaga 1: Beskrivning av ord och begrepp

Beskrivning av ord och begrepp

Här är en beskrivning av olika ord och begrepp som används i bland annat lagstiftning och föreskrifter.

Annan kränkande behandling

Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund (se nedan).

Befogade tillsägelser

Förbudet att utsätta elever för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om elever kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.

Brottsliga handlingar (exempel)

Det är brottsligt att:

• Misshandla en annan människa.
• Hota en annan människa.
• Tillämpa olaga tvång.
• Ofreda en annan människa.
• Förtala/förolämpa en annan människa.
• Förstöra en annans egendom.
• Kränka en annan människa på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
  

Delad bevisbörda

Om den som företräder eleven visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering, repressalier eller annan kränkande behandling förekommit, är det huvudmannen som ska motbevisa att något sådant inte förekommit.

Skolan ska för att undgå skadeståndsskyldighet visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att förebygga och/eller förhindra behandlingen. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.

Diskriminering

Ett övergripande begrepp på negativ och kränkande behandling av individer utifrån olika grunder.

Diskrimineringsgrunderna (sju stycken)

En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, dvs. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev behandlas sämre än andra elever med hänvisning till de sju diskrimineringsgrunderna, se ovan.

Främlingsfientlighet

Rädsla för, eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristik.

Homofobi

En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.

Indirekt diskriminering

En elev får inte missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Instruktioner att diskriminera

Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.

Jämlikhet

Med jämlikhet menar vi att respektera och ha förståelse för varandras olikheter och erfarenheter och se det som en gemensam tillgång.

Jämställdhet

Med jämställdhet menar vi att vi är lika värda oavsett kön.

Kränkning

Kränkning kan vara:

Fysiska, till exempel att bli utsatt för slag och knuffar.

Verbala, till exempel att bli hotad eller kallad för hora, bög.

Psykosociala, till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning.
Text- och bildburna, till exempel klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, chatt eller notiser på sociala medier.

Mobbning

En upprepad negativ behandling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker skada eller ge obehag mot någon annan.

Nödvärnsrätten

Det är förbjudet att skada andra människor eller annans egendom. Den i princip enda situationen då användande av våld kan anses godtagbart är vid en nödvärnssituation. Det innebär att var och en har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse och misshandel av såväl person som egendom. Var gränsen går för vilket våld som kan tillåtas i olika situationer måste bedömas i varje enskilt fall, och sannolikt har lärare en utökad möjlighet att bruka våld i sitt tillsynsansvar än vad en enskild person har i andra sammanhang. Om t.ex. en elev angriper andra elever kan en lärare med några handgrepp tvinga eleven att hålla sig lugn.

Sexism

Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personer vid födseln.

Rasism

En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

Repressalier

Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om en elev har anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så får inte eleven bestraffas som en följd av detta.

Skadestånd/diskrimineringsersättning

Genom skollagen och diskrimineringslagen får elever möjlighet att kräva skadestånd respektive diskrimineringsersättning. Barnombudet ska informera, utöva tillsyn, ge skolor råd, föra barns talan om skadestånd eller slussa dem vidare till rätt ombudsman.

I Skollagen 6 kap 12§ står det om skadestånd och i diskrimineringslagen 5 kap 1§ står det om diskrimineringsersättning. När personal bryter mot förbudet att utsätta elever för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd.

Trakasserier

Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot en elev.
Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju diskriminerings-grunderna (se ovan). Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, ålder och religion eller annan trosuppfattning. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av föräldrars sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Trygghet

Med trygghet menar vi

• att kunna gå till skolan och vistas i skolans alla miljöer utan oro och rädsla
• att känna att det finns vuxna och jämnåriga som bryr sig och som man kan lita på
• att ha rutiner och regler som förstärker tryggheten hos alla som verkar i skolan.

Vårdat språk

Med ett vårdat språk menar vi ett språk fritt från svordomar, könsord och andra kränkande uttryck.