Skolpsykolog

Kartläggningar där skolpsykologen är involverad

Baskartläggning

• Baskartläggningen kräver samtycke från vårdnadshavare. Elevhälsoteamet delar ut blankett.

En baskartläggning och bedömning av elevhälsoteamet är alltid den första kartläggningen vi gör. Den skapar

underlag för att bättre förstå och bedöma ett barns förutsättningar för en framgångsrik skolgång.

Baskartläggningen kan leda till att elevhälsoteamet rekommenderar mer specialiserade kartläggningar eller utredningar, det kan kräva nya samtycken.

Hur går baskartläggningen till?

• Barnets lärare skriver en pedagogisk kartläggning, ofta med hjälp av en specialpedagog eller speciallärare.
• Läraren och vårdnadshavaren fyller i ett 5-15R skattningsformulär. Det är ett nordiskt frågeformulär som används för att kartlägga svårigheter och styrkor hos barn och ungdomar inom flera utvecklingsområden.
• Vid behov sker intervjuer med lärare, skolpersonal och vårdnadshavare för att samla ytterligare information.

Elevhälsoteamet bedömer den insamlade informationen och återkopplar resultatet och planeringen till vårdnadshavare och barnets lärare eller mentor.

Utvecklingsbedömning

• Kräver samtycke från vårdnadshavare.

Syftet med en utvecklingsbedömning är att bättre förstå och bedöma ett barns förmågor, svårigheter och behov av stöd i olika former. Den kan i vissa fall också besvara frågor kring intellektuell utvecklingsnivå eller specifika inlärningssvårigheter. Det är viktigt för att kunna ge rätt pedagogiskt stöd.

Hur går utvecklingsbedömningen till?

Utvecklingsbedömningen görs av en legitimerad psykolog och omfattar flera olika delar.

• Psykologen träffar barnet i skolan för samtal och tester.
• Samtal mellan vårdnadshavare och skolpsykolog. Ni diskuterar barnets utvecklingshistoria, intressen, styrkor och svårigheter. Inför samtalet fyller vårdnadshavaren i ett anamnesformulär om barnets utveckling. Ofta fylls även skattningsformulär i för att systematiskt utforska specifika områden, såsom barnets mående, koncentration, sociala samspel och adaptiva förmågor.
• Psykologen tar del av tidigare insatser. Till exempel skolans baskartläggning eller ITPA, kontakt kan tas med barnets lärare för ytterligare information om utvecklingshistorian i skolan, anpassningar som gjorts för att hjälpa barnet, samt hur de har utvärderats och justerats.
• Psykologen sammanställer och tolkar all information. Den presenteras för vårdnadshavare vid ett separat möte. Därefter sker en återkoppling till skolans rektor och berörd personal, vanligtvis specialpedagog och mentor, samt eventuella andra pedagoger.

Om en fullständig testning genomförs (där ett helhetsmått av testbatteriet kan beräknas) sammanfattas resultaten i ett psykologutlåtande. En kopia av utlåtandet lämnas till vårdnadshavaren och en kopia till skolan.

Fler insatser kan bli aktuella

Utvecklingsbedömningen kan leda till ytterligare insatser både inom och utanför skolan, det kan kräva nytt samtycke. Vanligtvis resulterar en utvecklingsbedömning i ett eller flera av följande alternativ:

• Mer information till läraren: Hur de kan stötta ett barn med lärandet i skolan, utan behov av några större ändringar för närvarande.
• Remiss till ytterligare utredningar: Exempelvis till BUP eller logoped för fortsatt utredning.
• Diskussion med skolan om rätt skolform: Detta kan innebära en fördjupad utredning som involverar specialpedagog, kurator, skolläkare och skolpsykolog.

Skolformsutredning

Om en utvecklingsbedömning visar låga resultat som kan indikera diagnosen ”intellektuell funktionsnedsättning” krävs en djupare utredning för att fastställa att det stämmer.

Hur går en fördjupad utredning till?

Utredningen består av fyra bedömningar.

• Psykologisk bedömning: Psykologen träffar barnet i skolan för samtal och tester (samma som i utvecklingsbedömningen som beskrivs längre upp på sidan).

• Pedagogisk bedömning: Syftet är att ge en allsidig och realistisk bild av elevens förutsättningar att nå kunskapskraven i årskurs 6 eller 9 i grundskolans alla ämnen, beroende på elevens ålder. För yngre elever jämförs kunskaperna med kunskapskraven för årskurs 3.
• Social bedömning: Denna bedömning kompletterar underlaget och undersöker om barnets svårigheter kan ha orsaker utanför skolan som påverkar barnets förmåga att lära och klara skolarbetet.
• Medicinsk bedömning: Syftet är att ge en bild av barnets hälsa och så långt som möjligt klargöra eventuella medicinska orsaker till barnets svårigheter.

När alla bedömningar är klara, diskuterar elevhälsans professioner resultatet och tar ställning till en eventuell diagnos, sedan informerar skolpsykolog eller skolläkare vårdnadshavarna om resultatet.

Vad händer efter den fördjupade utredningen?

• Om teamets bedömning är att barnet inte uppfyller kriterierna för diagnosen får skolan information om att fortsätta sitt arbete inom ramen för den ordinarie skolformen.
• Om teamets bedömning är att barnet uppfyller kriterierna för diagnosen, exempelvis ”lindrig intellektuell funktionsnedsättning” (enligt DSM-5, kod 317, motsvarande ICD-10, kod F70), får barnet flera extra rättigheter och möjligheter:

1. Rätt till att läsa efter läroplan för anpassad grundskola: Vårdnadshavarna har möjlighet att ansöka om att barnet tas emot i anpassad grundskola. Mer information ges gärna av specialpedagog eller studie- och yrkesvägledare.
2. Råd och stöd från habilitering: Familjer med barn med denna diagnos kan få råd och stöd från barn- och ungdomshabiliteringen. Som vuxen kan barnet också vända sig till habiliteringen vid behov, skolläkare eller skolpsykolog kan skriva en remiss.
3. LSS (Lagen om stöd och service): LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med en sådan diagnos goda levnadsvillkor, hjälp i det dagliga livet och möjlighet att påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde ska kunna leva som andra. Habiliteringen kan ofta ge mer information om LSS.

Ingenting kommer att ske om ni inte önskar det. Ni måste aktivt ansöka om eller godkänna en remiss för att någon förändring ska ske. Ni har full kontroll över hela processen.