Från och med 1 januari 2024 gäller krav på utsortering och separat insamling av matavfall, det vill säga biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från hushåll och verksamheter. Kraven är kopplade till införandet av avfallsdirektivets (2008/98/EG) artikel 22 om bioavfall och innebär att EU:s medlemsstater ska säkerställa att bioavfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan, eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall.
Enligt återvinningsmålet och Strömsunds kommuns avfallsplan så ska ”materialet i avfallet ses som en resurs”. Genom att sortera ut matavfall och använda denna resurs för att producera biogas och biogödsel så förs kommunens avfallshantering uppåt i avfallstrappan.
Hur stora mängder som kommer att samlas in i vår kommun är svårt att säga i nuläget. Men varje person genererar ca 95 kg matavfall per år. Detta innebär teoretiskt sett att det finns ca 1 100 ton matavfall från hushållen som skulle kunna samlas. De plockanalyser som gjorts visar att närmare 50 % av det som hamnar i soppåsen är matavfall.
Matavfallet är en viktig resurs och innehåller både energi och näringsämnen. Om man slänger detta bland de vanliga soporna går detta förlorat till stor del. Om man istället sorterar ut matavfallet tas både energin och näringsämnena tillvara genom att det blir biogas och biogödsel. Biogas har lägre miljöpåverkan och släpper ut mindre koldioxid än bensin och diesel. Biogödsel används på våra åkrar när man odlar ny mat och då återförs näringsämnena från matavfallet till marken. Genom att sortera matavfallet bidrar du till det naturliga kretsloppet. Om 70 % av allt matavfall från hushåll i Sverige samlas in och rötas skulle den producerade biogasen kunna ersätta 73 miljoner liter bensin, det räcker till årsförbrukningen av drivmedel för 85 000 bilar. På så sätt hjälper du till att minska behovet av fossila bränslen som bensin och diesel och bidrar till en minskas växthuseffekt. Slutligen hjälper du till att minska användning av konstgödning inom jordbruket när biogödseln, dvs restprodukten från matavfallets rötningsprocess sprids på jordbrukens åkermark.
När biogas förbränns så bildas koldioxid precis som när andra bränslen innehållande kol förbränns. Vid rötning får man biogas av matrester eller växtmaterial. Växter tar upp koldioxid ur luften när de växer. Lika mycket koldioxid som växten tagit upp när den vuxit kommer att avges när biogasen förbränns. Det gör att biogas i stort sett är koldioxidneutralt och är idag det mest miljöanpassade fordonsbränslet.
Ja, den miljönytta som rötning och förädling av matavfallet till fordonsgas ger, är mycket större än den klimatpåverkan som uppstår vid insamling och transport av matavfallet. Matavfallet kommer att samlas in under samma turer som restavfallet. Bilarna är försedda med två fack, ett för brännbart och ett för matavfall. Det gör att inga extra transporter behövs för att samla in matavfallet. Även en längre transport till en biogasanläggning är miljömässigt motiverad. På en lastbil med släp går det mellan 27 och 30 ton matavfall. Ett ton matavfall som omvandlas till fordonsgas motsvarar ca 80 liter diesel. Det ger ett energivärde per transport som motsvarar c:a 2 100 liter diesel. Vilket innebär att 30 ton matavfall kan transporteras 420 mil, innan det inte längre är miljömässigt motiverat.
Först görs en så kallad hygienisering, avfallet värms upp för att döda eventuella smittämnen. Därefter pumpas avfallet in i en rötningstank där det ligger ca 20 dagar. Under dessa dagar bryts avfallet ner av mikroorganismer och samtidigt bildas biogas. Biogasen består av metan och koldioxid. Gasen renas från koldioxid, uppgraderas, och kan sedan användas som fordonsbränsle. Jämfört med fossila bränslen ger biogas betydligt lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen.
Det som sedan är kvar i rötningstanken när man tagit hand om biogasen är biogödsel. Det är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta konstgödsel.
Matavfallet genomgår en rötningsprocess i cirka 30–60 dagar. Då bildas energirik metangas som renas och på det viset blir biogas. Jämförelsevis tar det cirka 100 000 år för olja att bildas och utvinnas.
Biogas består av metangas och koldioxid. Biogasen kan användas direkt till uppvärmning, elproduktion eller som fordonsbränsle efter det att gasen har renats från koldioxid.
Framställd biogas som uppgraderas till fordonsbränsle, minskar utsläppen av fossilt koldioxid när det ersätter bensin och diesel. Förbränningen av biogas i fordon medför inte något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, så biogasfordon bidrar inte till den ökade växthuseffekten på det sättet som fossila bränslen gör (bensin, diesel och naturgas). Utsläppen av partiklar, kolväten, kväveoxider och svavelföreningar minskar också vid användning av biogas istället för fossilt bränsle.
Avgaserna innehåller framförallt koldioxid, vatten och kväveoxider.
Biogödsel är en rest från rötningsprocessen vid utvinning av biogas. Biogödsel har hög näringshalt och kan ersätta konstgödsel och användas som gödningsmedel i jordbruket.
Rötresten som uppstår vid biogasproduktion kan återföras till jordbruket som ekologiskt biogödsel. Användning av biogödsel förbättrar jordens kvalitet och minskar kväveläckaget från jordbruket. Viktiga näringsämnen så som kväve, fosfor och kalium och bördighetshöjande kol återförs till åkermarken och kretsloppet sluts. Biogödsel minskar behovet av mineralgödsel och uttaget av den ändliga resursen fosfor som börjar bli en bristvara. Dessutom kräver produktionen av konstgödsel energi som sparas genom att biogödsel används i stället.
Biogödseln kommer genom avtal med biogasanläggningen att användas inom jordbruket och ersätta en del av den konstgödsel som används idag.
Av en påse matavfall (cirka två kilo) blir det biogödsel som räcker till att odla havre till elva portioner havregrynsgröt och biogas som en bil kan köra fyra kilometer på.
Det är två helt olika biologiska nedbrytningsprocesser. Kompostering är en process där matavfallet bryts ner och blir till jord. Rötning är en helt annan och snabbare nedbrytningsprocess där matavfallet blir till biogas och biogödsel.
Nej, det nationella etappmålet syftar till att vi ska ta tillvara både näringsämnen och energi ur matavfallet, varav det senare inte är möjligt vid kompostering. När man komposterar tar man endast vara på näringen i avfallet och inte på energin i avfallet, den avgår som värme och utsläpp av växthusgaser.
Nej, det måste du inte. Sedan tidigare har ett hemkomposteringsalternativ funnits, men du måste anmäla din hemkompostering hos kommunens miljö- och byggnämnd.
Jo, självklart ska man försöka äta upp sina rester, men när de inte längre går att äta är det viktigt att man sorterar ut dem, istället för att slänga i vanliga soppåsen!
Insamlingen kommer att påbörjas första oktober 2023.
Renhållningstaxan tas fram enligt självkostnadsprincipen, det vill säga taxan ska täcka de kostnader som kommunen har för att samla in mat- och restavfall. Taxan kommer med största sannolikhet att vara högre, dels på grund av faktisk kostnadsutveckling när det gäller t.ex. varor som bränsle och kostnader för att behandla det avfall som samlas in.
Grundavgift betalas för alla hushåll och verksamheter. I grundavgiften för bostäder (en- och tvåbostadshus, fritidsbostäder samt flerbostadshus) ingår möjligheten att nyttja återvinningscentralen, med dess möjligheter att lämna den del av hushållsavfallet som är grovavfall och farligt avfall och som uppkommer vid normalt boende. Grundavgift debiteras även för fritidshus som inte har ett abonnemang för sopkärl. I grundavgiften för hushåll och verksamheter ingår kundservice, administration, fakturering, information, utveckling och planering.
Abonnemangsavgift i den ingår kostnader för hämtning och transport av avfall, samt tillhörande kostnader. Du betalar en abonnemangsavgift både för det gröna kärlet och för det bruna kärlet. Abonnemangsavgiften är beroende av kärlets storlek och hämtningsintervall.
Tömningsavgift är beroende av kärlets storlek och den betalar du bara när du tömmer det gröna kärlet. Den delen kan du påverka själv. Ju mer du sorterar, ju färre tömningar!
I abonnemanget ingår ett 140 l matavfallskärl försett med biohylla och ventileringshål på sidorna, en påshållare anpassad för att ventilera papperspåsen samt kostnadsfria matavfallspåsar tillverkade av vattenavvisande papper.
Biohyllan används för mellanlagring av papperspåsen innan den släpps ner i kärlet. Under vintern används biohyllan för att styck frysa påsarna och under sommarmånaderna för att torka påsen. Kärlhygienen förbättras och vikten på avfallet minskar. När kärlet töms fälls biohyllan automatiskt upp för att inte blockera tömningen.
Kärlens volym är 140 liter. Höjd med lock 1065 mm, bredd 480 mm och djup 550 mm.
För hushåll och mindre verksamheter består startkittet av en årsförbrukning med 9 liters papperspåsar, en påshållare och en sorteringsguide. För större verksamheter består startkittet av 22 liters papperspåsar, en påshållare som passar till den större påsen och en sorteringsguide.
Nej, papperspåsarna är kostnadsfria och ingår i ditt matavfallsabonnemang.
Nej, du måste använda de matavfallspapperspåsar du får genom kommunens teknik- och serviceförvaltning. Andra påsar kan orsaka problem i biogasanläggningen när matavfallet rötas.
Papperspåse måste användas eftersom plast och bioplast inte kan tas in i biogasanläggningen där matavfallet rötas och försvårar en miljöriktig användning av restprodukten.
Måste matavfallspåsen vara full innan jag slänger den?
Nej, påsen kan slängas vid behov. Det är rekommenderat att man slänger påsen var tredje dag även om den inte är full. Matrester som till exempel räkskal eller annat som kan lukta kan slängas direkt. Det viktigt att du inte fyller påsen mer än till strecket, annars blir det svårt att vika ihop påsen på ett bra sätt.
Ja, påshållaren är utformad för att det ska cirkulera luft runt papperspåsen. Det är viktigt att fukten från matavfallet avdunstar. Om påsen ställs i en tät behållare, direkt på golvet eller i en hink så förstörs cirkulationen. Det kan leda till att det börjar lukta och att påsen kan går sönder.
Hållaren som papperspåsen ska stå i är inte särskilt stor, den har måtten: bredd 255 mm, djup 197 mm, höjd 280 mm. Den bör få plats under diskbänken utan några större problem. Påshållaren kan också fästas på skåpluckan.
Matrester, både råa och tillagade. Kaffesump och kaffefilter, teblad och tepåsar. Kött, korv, fisk, kyckling och skaldjur. Köttben, fiskrens, räkskal och kräftskal. Frukt- och grönsaksrester. Pasta, nudlar och ris. Ägg och äggskal. Hushållspapper och servetter. Blommor och mjuka växtdelar. Bröd, kex, kakor och bullar. Choklad och godis, chips, popcorn och övrigt snacks. Kattmat, hundmat
Kuvert och post-it-lappar, diskborstar, tandborstar och tops. Snus och cigarettfimpar. Grillkol och aska. Damm och dammsugarpåsar. Vinkorkar, kapsyler. Glasspinnar, ätpinnar. Kattsand och spån från husdjur, blomjord, krukväxter. Stearinljus, korvskinn av plast. Trasiga kläder och skor. Tuggummi. Våtservetter. Blöjor, bindor och tamponger
Låt det blöta avfallet rinna av ordentligt innan du lägger det i matavfallspåsen. Använd den påshållare du får med i startpaketet. Se till så att det är luftigt runt matavfallspåsen så att fukten i avfallet kan dunsta. Vik ihop lite hushållspapper och lägg i botten på påsen. Byt ut påsen efter ungefär var tredje dag, även fast den inte är full. Lägg använt hushållspapper i påsen, det hjälper till att suga upp fukten. Fyll påsen till max två tredjedelar (2/3) så att det går att tillsluta den. Om påsen är mycket våt, ta en extra påse. Använd dock inte alltid två påsar, fukten i avfallet måste ventileras.
Nej, plastpåsar ska inte slängas med matavfall eftersom de inte bryts ner i rötningsprocessen. Sätt påsen i en extra matavfallspåse istället.
Matavfallspåsarna är väldigt tåliga mot fukt men behöver ordentligt med luft. Låt påsen sitta i den påshållare du fått. Hållaren gör att luften även kommer in underifrån och då håller påsen bättre. Det är viktigt att hållaren används och att påsen inte ställs i sluten behållare, till exempel en hink, då blir påsen genomblöt i botten och går sönder.
Missfärgning på påsens utsida beror på att påsen släpper igenom fukt men inte vattendroppar.
Trädgårdsavfall får inte läggas i kärlet för matavfall.
Både det bruna och det gröna kärlet kommer att tömmas vid samma tillfälle. En sopbil med två fack kommer att tömma ett kärl i taget i olika fack. På så vis kommer avfallet aldrig att blandas i bilen.
Matavfall är inget nytt avfall, det fanns tidigare också. Enda skillnaden är att det läggs i ett separat kärl. Kärlet, påshållaren och påsen är ett system som fungerar väl tillsammans om det används på det sätt som det är tänkt. Sköter du hanteringen på rätt sätt så finns det ingen anledning att tro att det kommer lukta. Det bruna kärlet har ventileringshål på sidorna, allt för att hålla matavfallet luftigt och för att förebygga illaluktande sopor.
Flugor och insekter trivs i ditt sopkärl om påsarna inte är förslutna ordentligt. Fyll påsarna till max två tredjedelar (2/3) och se till så att de är ordentligt förslutna. Ett smutsigt kärl drar till sig mer flugor än ett rent. Tvätta därför kärlet regelbundet. Du kan också spraya kärlet med en blandning av 1 dl ättika och 9 dl vatten.
Både det bruna och det gröna kärlet bör tvättas vid behov för att minska risken för dålig lukt, flugor och fastfrysningar. Det är fastighetsägarens ansvar att sköta om sina avfallskärl. Kärlen bör tvättas minst två gånger om året. Det bruna kan behöva tvättas oftare.
Precis som tidigare så ansvarar fastighetsinnehavaren för rengöring av kärlen.
För att inte påverka dagvattnet negativt ska du hälla vattnet på gräsmattan eller beläggning med grus och singel när du tvättar kärlen.
Sök på "kärltvätt" på internet för att hitta företag som tillhandahåller sådan tjänst.
Du anmäler detta till Renhållningens kundtjänst via vår e-tjänst, Anmälan om trasigt avfallskärl. Länk till annan webbplats. Vi byter kostnadsfritt kärl som gått sönder vid tömning eller genom normalt slitage.
Har du inte några problem med att djur river i din tunna sedan tidigare, så kommer det förmodligen inte heller vara något problem när maten stoppas i en separat tunna. Precis som idag så ansvarar fastighetsinnehavaren för att avfallet ligger i kärlet vid tömning, kommunens personal städar inte runt tunnan.
Både hushåll och verksamheter hämtar kostnadsfritt nya påsar på kommunens återvinningscentraler, bibliotek, turistinformation samt på kommunhuset. Du som bor i ett hyreshus, bostadsrätt eller samfällighet får nya påsar via din hyresvärden eller styrelsen bestämmer.
Ja, matavfallet behöver tas om hand inom en viss tid så att energin i matavfallet kan tas till vara. Därför är det viktigt att kärlet ställs ut och töms var fjortonde dag även om det inte är så mycket i kärlet. Ställer du inte ut kärlet blir det inte tömt och då kommer matavfallet att börja lukta då det kommer att börja rötas i kärlet i stället.
Olja och fett ska inte hällas i avloppet eftersom det orsakar igensatta ledningar. Häll istället oljan på flaska gärna i originalförpackningen och lämna sedan in det insamlade fettet på någon av våra bemannade återvinningscentraler. Där kan du också kostnadsfritt hämta en miljötratt för insamling av matfett. Den insamlade matoljan och matfettet renas och används för produktion av biodiesel och andra produkter som innehåller fett. Miljötrattar finns även att hämta på kommunhuset, bibliotek och turistinformationerna.
Felsorterat avfall riskerar att förstöra biogasprocessen på anläggningen som tar emot matavfallet. Snus, fimpar och andra produkter som innehåller gifter förstör slurryn som rötas till biogas. Om du till exempel råkar slänga ner glasspinnar, tandpetare eller kapsyler finns risken att mekaniken förbehandlingsanläggningen går sönder. Läkemedel och andra miljöskadliga ämnen och material som inte bryts ner under rötningsprocessen riskerar följa med restprodukten som används som jordförbättringsmedel ut i naturen.
När annat än matavfall ligger i det bruna kärlet. Om andra påsar än den bruna papperspåsen avsedd för matavfall används.
Lägger du restavfall eller förpackningar i matavfallskärlet töms inte kärlet. Du kommer att få ett brev om att du har felsorterat avfall i ditt kärl som behöver åtgärdas. Rättar du själv till felet töms kärlet vid nästa hämtningstillfälle. Vill du inte vänta till nästa tömning kan du begära extra tömning mot en avgift.
Ja, kommunen kommer bland annat att utföra stickprovskontroller av det som sorterats ut i det bruna kärlet. Det finns också en kamera vid tippfickan där det sorterade avfallet trillar ner i respektive fack i bilen. Det ger chauffören möjlighet att se om det är annat än matavfall i det bruna kärlet. Om de upptäcker att någon sorterat fel noteras det och avvikelsen följs upp av kundtjänst. Innehållet i de bruna kärlen och utsorteringsgraden och kommer också att följas upp via de plockanalyser som görs.
Sopbilarna kör till Strömsunds återvinningscentral där omlastning sker för vidare transport till respektive behandlingsanläggning.
Restavfall är det som blir över när du har sorterat ut matavfall, förpackningar, tidningar, farligt avfall, el-avfall och grovsopor.
Det bruna kärlet för matavfall är på 140 liter. Det gröna kärlet för brännbart restavfall finns i två olika storlekar, 190 liter och 370 liter. För alternativ och en lösning som passar dig kan du vända dig till kommunens kundtjänst.
Nej, för matavfall används bara 140 liters-kärl. Större kärl blir för tunga att hantera.
Ja, det kommer att vara möjligt att dela kärl med grannen, men bara ett brunt 140-literskärl och grönt 190-literskärl kan delas. För att dela avfallskärl måste du göra en anmälan till kommunens kundtjänst via vår e-tjänst - Dela avfallskärl med grannen. Länk till annan webbplats. Vid delning av kärl betalar den som har huvudabonnemanget 100 procent av abonnemangskostnaden, och den som delar kärl betalar 70 procent av abonnemangskostnaden. Tömningsavgiften debiteras den som har huvudabonnemanget.
Kärl måste stå ute vid vägen eller på den överenskomna tömningsplatsen den dag som avfallskärlen ska tömmas. Kärlen placerad du bredvid varandra med 50 cm mellanrum. Sopbilen kan komma tidigt på morgonen, så för att vara på den säkra sidan är det bäst att ställa kärlen på hämtningsplatsen kvällen innan. Handtagen och hjulen ska vara bakåt och lockets öppning mot vägen. Var du förvarar dina kärl övrig tid bestämmer du själv, så länge det är på din egen tomt. Om möjligt, placera gärna avfallskärlen i skuggan för att undvika lukt.
AVA-enheten
Box 500
833 24 Strömsund
Kontakta kommunen
0670-161 00 (växel)
Kontakta gärna
Senast ändrad/granskad: