Modersmål skola / Ietniengïele skuvle

Det finns flera syften med modersmålsundervisning. Den ska ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om sitt modersmål och förmåga att kunna uttrycka sig. Eleven ska också få utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens.

En elev som har en vårdnadshavare med annat modersmål än svenska ska bli erbjuden modersmålsundervisning i detta språk om:

Språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Eleven har grundläggande kunskaper i språket.
Elevens vårdnadshavare önskar att deras barn ska få modersmålsundervisning.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska bli erbjuden modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Elevens vårdnadshavare behöver inte ha minoritetsspråket som sitt modersmål. Eleven behöver inte heller ha grundläggande kunskaper i sitt minoritetsspråk för att bli erbjuden modersmålsundervisning i sitt nationella minoritetsspråk.

En skyldighet att anordna undervisning

Kommunen är skyldig att ordna modersmålsundervisning i ett språk om minst fem elever väljer det och om det finns lämplig lärare att tillgå enligt 5 kap. skolförordningen (2011:185).

När det gäller modersmålsundervisning i samiska är kommunen skyldig att ordna undervisning även om färre än fem elever väljer språket, om det finns lämplig lärare att tillgå. Det går bara att läsa ett språk som modersmål.

Åarjelsaemien

Gellieh ulmieh ietniengïeline gååvnese. Dïhte edtja learohkem nuepiem vedtedh maahtojde ietniengïelen bïjre övtiedidh jïh aaj maahtoem buektiehtidh soptsestidh. Learohke edtja aaj altese gööktengïelen identiteetem jïh maahtoem övtiedidh.

Akte learohke mij åeliem åtna jeatjah ietniengïeline goh daaroengïele edtja ietniengïeleööhpehtimmiem dan gïelese faaledh jis:

Gïele lea learohken gïele gåetesne
Learohke maadth maahtoem gïelesne åtna
Learohken åelieh vaajteligan dej maana edtja ietniengïelelohkehtimmiem åadtjodh.

Akte learohke mij akten dejstie nasjovnelle unnebelåhkoealmetjijstie edtja ietniengïelelohkehtimmiem learohken unnebelåhkoegïelesne faaledh. Learohken åelie ih daarpesjh unnebelåhkoegïelem goh ietniengïelem utnedh. Learohke ij daarpesjh maadth-daajroem unnebelåhkoegïelesne utnedh ihke unnebelåhkoelohkehtimmiem altese nasjovnelle unnebelåhkoe gïelesne sutnjan faaledh.

Dïedte lohkehtimmiem öörnedh

Tjïelte dïedtem åtna ietniengïelelohkehtimmiem akten gïelesne öörnedh jis unnemes vïjhte learohkh gïelem veeljieh jïh lohkehtæjjam gååvnese numhtie guktie skuvledïedtesne (2011:185) tjåådtje.

Gåessie ietniengïelelohkehtimmien saemien gïelesne, tjïelte dïedtem åtna lohkehtimmiem öörnedh læjhkan gåessie unnebe goh vïjhte learohkh mah gïelem veeljieh, jïs lohkehtæjja gååvnese. Dïhte gåarede ajve aktem gïelem goh ietniengïeline lohkedh.

Relaterad information

Samiska program på UR skola Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sameskolstyrelsen om samisk integrerad undervisning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samiska är ett nationellt minoritetsspråk

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Språklagen (2009:600) fastslår att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

Saemiengïele akte unnebelåhkoegïele lea

Dah nasjovnelle unnebelåhkoegïelide leah soemengïele, jiddischegïele, meankiele, romani chibe jïh saemiengïelide. Gïelelaake (2009:600) jeahta ahte siebriedahke sjïere dïedtem åtna dejtie nasjovnelle unnebelåhkoegïelide vaarjelidh jïh evtiedidh.