Ekonomi och budget

En kommun måste enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans. Det betyder att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Om kostnaderna ett år skulle bli större än intäkterna måste det underskottet täckas in i kommande års budget.

Kommunen sätter upp mål för att kunna säkerställa att resurserna används till rätt saker och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjlig. Vi arbetar med kommunövergripande, verksamhetsspecifika och finansiella mål. Genom våra gemensamma mål ska vi nå god ekonomisk hushållning.

Härifrån kommer kommunens pengar

Kommunens pengar kommer till största delen från den skatt som kommuninvånarna betalar och den kommunalekonomiska utjämningen. Kommunfullmäktige fastställer varje år vilken skattesats kommuninvårna ska betala. En kommun får också statsbidrag och EU-bidrag. Vi får också pengar genom taxor och avgifter, exempelvis barnomsorg, vård, vatten och avlopp. Dessa intäkter ska tillsammans finansiera kommunens verksamhet, tjänster och den service som kommunen ansvarar för.

Så här är kommunens pengar fördelade i budgeten 2020

Vård- och socialförvaltning, 42 procent
Äldreomsorg, socialtjänst, omsorg om funktionsnedsatta med mera.
Barn-, kultur- och utbildningsförvaltning, 28 procent
Förskola, grundskola, skolbarnomsorg med mera.
Framtids- och utvecklingsförvaltning, 10 procent
Gymnasieskola, vuxenutbildning, integration, EU-projekt med mera.
Kommunstyrelsen övrig verksamhet, 5 procent
Räddningstjänst, näringsliv, säkerhetssamordning med mera.
Kommunledningsförvaltning, 5 procent
Ekonomi, personal, kansli, turism, överförmyndare med mera.
Teknik- och serviceförvaltning, 3 procent
Förvaltning av fastigheter, avfall, vatten, avlopp, kostverksamhet, IT, färdtjänst med mera.
Närvård Frostviken, 3 procent
Hälsocentral, ambulans, äldreomsorg med mera.
Kultur- och fritidsavdelning, 2 procent
Övrig verksamhet, 2 procent
Politisk verksamhet 1 procent, miljö- och byggavdelning 0,6 procent.