På www.stromsund.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Google translate

X

Översätt sida

Använd Google Translate för att översätta webbplatsen. Strömsunds kommun tar inget ansvar för att översättningen blir korrekt.


Hedenvindplaketten

Hedenvindplaketten instiftades den 13 maj 1980 av Strömsunds kommuns kulturnämnd till 100-årsminnet av Gustav Hedenvinds födelse och delas ut till författare som skriver i Gustav Hedenvinds anda.

Gustav Hedenvind-Eriksson föddes i byn Gubbhögen i Strömsunds kommun. Han var den store pionjären för de svenska arbetarförfattarna och skrev bland annat om skogsarbetarnas och rallarnas liv och arbete. Han debuterade 1910 med romanen ”Ur en fallen skog” som handlar om de svenska skogsbolagens plundring av en gammal bondebygd och hur det påverkar människorna där.

 

Under 1980-talet dramatiserades Hedenvinds debutroman och romanen Silverskogen sydväst om månen av teateramatörer och i samband med detta bildades även författarsällskapet Hedenvindsällskapet.

Mottagare av Hedenvindplaketten

De senaste fem åren har föjande författare tilldelats utmärkelsen:

2018: Doris Dahlin

Motivering: Efter Metoo-rörelsens kraftiga genombrott känns det
viktigt att uppmärksamma ett författarskap där kvinnorösterna är starka och många. Doris Dahlin skrev redan 1971 som 18-åring ”Ockupationsleken”, som ger en kritisk granskning av konservativa och auktoritära tendenser i den svenska skolan. Hon återkommer 2007 med den självbiografiska ”Skammens boning”, där modern och mormodern har bärande roller i kampen för livets nödtorft. Pappan super och för sparken. Med ”Till mamma på morsdag” fördjupas skildringen av den svåra relationen mellan mor och dotter. I ”Himlen har inga moln” kommer författaren Maria tillbaka till sin Ångermanländska hembygd från storstaden. En barndomsvän har bett henne om hjälp att förstå dottern Tove, som Maria tidigare haft god kontakt med. Doris Dahlin skildrar övertygande hur vänskap förändras med åren och hur barndomens upplevelser kan innebära både tillgång och belastning. 

2017: Anneli Jordahl

Motivering: Kan vi tala om klasser i välfärdslandet Sverige? Författaren Anneli Jordahl hävdar det med emfas. Hon gör detta obestridligt tydligt i sin sparsmakade produktion och visar samtidigt diskret hur mansdominansen lever vidare. I böckerna om Ellen Key och Elsie Johansson får två starka kvinnor bära fram hoppet om ett mera jämlikt och jämställt samhälle.

2016: Lilian Ryd

Motivering: Lilian Ryd har inte sökt efter konflikter mellan samer och bofasta, utan snarare fördjupad förståelse för det ömsesidiga beroendet hos Lappmarkens människor. Samerna intar en central roll i Lilian Ryds författarskap. I ”Tusen år i Lappmarken” 2012, har hon i nära samarbete med juristen Tomas Cramér gett ett brett perspektiv på samefrågan. Det fördjupas i ”Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna”. Lilian Ryd gör inte bara ett lyhört litterärt arbete, utan också en imponerande forskningsinsats.

2015: Vibeke Olsson

Motivering: Vibeke Olsson har i fyra romaner gett oss en initierad och levande berättelse om sågverksindustrin i Sundsvallsområdet och ett myller av människoöden. Den som för ordet är Bricken på Svartvik. Hon får tidigt i livet en hårdhänt kontakt med sin arbetsmiljö när hon råkar kapa av sig högra handens fingrar. Berättelsen startar 1879 med Sundsvallsstrejken och går fram till sekelskiftet. Bricken är engagerad i frikyrkorörelsen men är också intensivt delaktig i arbetarnas kamp för bättre levnadsvillkor.

2014: Anita Salomonsson

Motivering: Anita Salomonsson har efter en sen debut gett oss en rad engagerade och initierade berättelser om livet i västerbottnisk landsbygd. Hon har lyft fram kvinnornas roll i Fattig-Sverige från 1800-talets början och framåt i romaner som ”Vackrast var ändå mamma” och ”Vattenbärerskan”.

2013: Per-Olof Enquist

Motivering: Per-Olof Enquists författarskap har en spännvidd och lyskraft som har få motstycken i nutida svensk litteratur. Hans insikter i historiska förlopp är lika imponerande som hans fingertoppskänsla för det psykologiska spelet mellan individer.

 

Oavsett vilken tid eller miljö han skildrar finns det referenser till hans barndom i Hjoggböle i Västerbottens kustland. Himlaharpan som ljuder i telefontrådarna till det gröna hus, som var hans barndomshem, har aldrig tystnat. De svåra existentiella frågorna gestaltas, men i berättelserna under en kall stjärnhimmel finns ändå värme och ljus.

Tidigare mottagare av Hedenvindplaketten

Plaketten, som är i brons, är utformad av konstnären Kerstin Bränngård.

Fakta

Hedenvindsällskapet  bildades år 1984 med syftet att ”bredda och sprida intresset för Hedenvinds författarskap samt främja forskning om honom”.

 

Strömsunds kommun delar i samverkan med sällskapet årligen ut litteraturpriset Hedenvindplaketten.

Kontakta oss

Kultur- och fritidsavdelningen

Box 500

833 24 Strömsund

Kontakta kommunen

0670-161 00 (växel)

Kontakta gärna

Senast ändrad/granskad: 15 november 2018