Heden­vind­plaketten

Gustav Hedenvind-Eriksson föddes i byn Gubbhögen i Strömsunds kommun. Han var den store pionjären för de svenska arbetarförfattarna och skrev bland annat om skogsarbetarnas och rallarnas liv och arbete. Han debuterade 1910 med romanen ”Ur en fallen skog” som handlar om de svenska skogsbolagens plundring av en gammal bondebygd och hur det påverkar människorna där.

Under 1980-talet dramatiserades Hedenvinds debutroman och romanen Silverskogen sydväst om månen av teateramatörer och i samband med detta bildades även författarsällskapet Hedenvindsällskapet.

Mottagare av Hedenvindplaketten

De senaste fem åren har följande författare tilldelats utmärkelsen:

2022: Elin Anna Labba

Motivering: Elin Anna Labba har, i Herrarna satte oss hit, med ett poetiskt och ömsint språk skildrat de drabbades upplevelser av tvångsförflyttningarna och låtit de ohörda komma till tals genom sina vittnesmål om händelser och förluster som påverkat släkter och bygder i generationer.

2021: Birger Ekerlid

Birger Ekerlid speglar det dagsaktuella med sina historiska romaner samlade i Fjäll i förvandling. Med en stomme av fakta och folkliga berättelser modellerar han skeenden och människoöden som fängslar och berör. I sina skildringar pekar han på händelser som dolts eller förringats. Den enskilda individens villkor och strävan kränks och utplånas av överheten. Föreställningen att exploatering av naturen och dess tillgångar är till för människans bästa får inte störas.

2020: Ann-Marie Wikander

Motivering: Ann-Marie Wikander tar med sina böcker om Sigrid med oss till ett gränsland där livet hela tiden balanserar mellan olika bråddjup. Skrattet och gråten som är så nära varandra. Vardagen, med det hemtama inflätat i det outtalade och hemska, skildras med värme på en genuin dialekt där personerna verkligen hörs tala med varandra.

2019: Bernt-Olov Andersson

Motivering: Med spänning och viss humor skildrar Bernt-Olov Andersson varsamt personer kring ett bruk, deras vardag, deras yttre och inre liv och fångar det som präglar tidsepoker. Alla de vanliga och ovanliga människor som bidrar till att andras stora visioner kan uppfyllas. Genom olika livsöden kan läsaren följa hur bruksarbetarnas villkor och samhället förändras och orientera oss i tiden. 

2018: Doris Dahlin

Motivering: Efter Metoo-rörelsens kraftiga genombrott känns det
viktigt att uppmärksamma ett författarskap där kvinnorösterna är starka och många. Doris Dahlin skrev redan 1971 som 18-åring ”Ockupationsleken”, som ger en kritisk granskning av konservativa och auktoritära tendenser i den svenska skolan. Hon återkommer 2007 med den självbiografiska ”Skammens boning”, där modern och mormodern har bärande roller i kampen för livets nödtorft. Pappan super och för sparken. Med ”Till mamma på morsdag” fördjupas skildringen av den svåra relationen mellan mor och dotter. I ”Himlen har inga moln” kommer författaren Maria tillbaka till sin ångermanländska hembygd från storstaden. En barndomsvän har bett henne om hjälp att förstå dottern Tove, som Maria tidigare haft god kontakt med. Doris Dahlin skildrar övertygande hur vänskap förändras med åren och hur barndomens upplevelser kan innebära både tillgång och belastning. 

Tidigare mottagare av Hedenvindplaketten