Lättläst: Stöd och service till vissa funktionshindrade

Varför finns lagen?

Många människor tror att människor med

funktionsnedsättning alltid är handikappade.

Men ofta är det omgivningen som är ett hinder.

För att kunna ta bort en del hinder har regeringen

bestämt att lagen LSS ska finnas.

LSS gäller tillsammans med andra lagar

Sverige har flera lagar som kan hjälpa människor

med funktionsnedsättning. Socialtjänstlagen är en av

de lagarna. Men vissa personer med funktionshinder

behöver mer hjälp. Därför finns LSS.

LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning

rätt till mer hjälp än vad de

andra lagarna gör.

Dessa personer kan få hjälp av lagen om LSS:

• Personer med utvecklingsstörning kan få hjälp.
• Personer med autism kan få hjälp.
• Vuxna som fått en hjärnskada efter en olycka
  eller sjukdom kan få hjälp.
• Personer som kommer att ha stora
  funktionsnedsättningar länge kan få hjälp.

Dessa funktionsnedsättningar kan vara att man

har svårt att röra sig eller att man har en psykisk

sjukdom eller andra problem.

LSS-handläggare ska hjälpa till

Alla som vill söka hjälp enligt LSS får hjälp av

en LSS-handläggare.

Handläggaren arbetar i kommunen och

ser till att man får den hjälp man behöver.

Personen som får hjälpen ska alltid få bestämma själv

Man bestämmer själv om man vill ha hjälp. När man

får hjälpen ska man alltid själv få vara med och

bestämma hur den ska vara.

Vi kan skriva en plan tillsammans

Alla som får hjälp enligt LSS kan få en egen plan.

Den kallas individuell plan.

Man träffas och går igenom vilken hjälp personen behöver.

Alltihop skrivs ned på ett papper. På papperet skriver kommunens

och hälso- och sjukvårdens personal vilken hjälp de kan ge.

Detta kan man få hjälp med enligt LSS

1. Råd och stöd

En person med funktionshinder kan behöva råd

och stöd av flera personer. Man kan behöva hjälp

av experter som vet hur det är att leva med

funktionsnedsättning. En expert är en som kan

tala om vilken behandling eller träning som är bäst.

Experten kan ge råd till familjen och till personalen.

En expert kan vara sjukgymnast, logoped, dietist, kurator,

förskolekonsulent, arbetsterapeut eller psykolog.

Själva behandlingen ingår inte i insatsen.

LSS-handläggaren kan berätta mera

om hur det fungerar med råd och stöd.

2. Personlig assistans

En del människor har funktionsnedsättning som gör

att de har svårt att klä på sig, äta eller tvätta sig

utan hjälp av någon annan.

De kan också behöva hjälp med att

prata med andra människor. Då ska en

personlig assistent kunna hjälpa till.

Den som behöver hjälpen får själv vara med

och bestämma vem som ska vara assistent.

Om det behövs mycket hjälp

är också Försäkringskassan med och bestämmer

om personlig assistans.

3. Ledsagarservice

En ledsagare är en människa som går med dit

man ska och kanske visar vägen, eller bara är

ett stöd. En del människor kan ha svårt att

ensamma gå iväg till bion, till vännerna eller

till affären. De kan ha funktionsnedsättning

som gör att de behöver någon som går med

dem. Då kan man ansöka om en ledsagare.

4. Kontaktperson

En kontaktperson ska vara som en vän.

En kompis. En kontaktperson ska kunna visa

vad man kan göra på fritiden. Ibland kan man

behöva en stödfamilj i stället för en kontaktperson.

Då ska man ansöka om det.

5. Avlösarservice i hemmet

Föräldrar som har barn med funktionshinder hemma

ska kunna gå hemifrån ibland. En avlösare kan

komma hem och passa barnet. Man kan få en

avlösare som kommer på bestämda tider. Man kan

få en avlösare om man plötsligt behöver åka hemifrån.

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Det betyder att barn och tonåringar med funktionsnedsättning

kan behöva komma hemifrån ibland. Då kan de

få bo på ett korttidshem eller hos en annan familj.

Barnet ska också kunna få åka på läger.

Om föräldrarna blir sjuka eller reser bort

har barnen och tonåringarna

också rätt att bo på korttidshem eller hos en

annan familj. I korttidshemmet kan man bo

då och då på bestämda tider.

Man kan också få bo i korttidshemmet om

det plötsligt händer något

som gör att man inte kan vara hemma.

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Det betyder att barn med funktionsnedsättning

kan få hjälp efter skolan och på loven. De ska

alltid få ha något att göra när skoldagen är slut.

Barnen ska också få ha något att göra på loven

men bara om föräldrarna måste arbeta. Denna

LSS-regel gäller för barn som är tolv år eller äldre

och går i skolan. Barn yngre än tolv år får samma

hjälp fast enligt en annan lag.

8. Boende i familjehem eller
bostad med särskild service för barn och ungdomar

En del barn med funktionsnedsättning kan inte

bo hemma hos sina föräldrar. Då kan barnet få

bo i en annan bostad. Bostaden kan vara ombyggd

så den passar barnet. Där finns den personal som

barnet behöver. Barnet kan också få bo hos en

annan familj.

9. Bostad med särskild service för vuxna

Lagen säger att en person med funktionshinder

ska få bo i en bra bostad. I bostaden ska man få

hjälp med det man behöver.

Det finns olika slags bostäder för vuxna

med funktionshinder. Man kan bo kvar hemma

där man redan bor. Då kan man få bygga om

bostaden så att den passar.

Man kan bo i en gruppbostad. Där finns personal.

Personalen ska kunna hjälpa till hela dagen.

I en gruppbostad kan det finnas personal även

på natten.

Man kan bo i en servicebostad.

Där får man hjälp av personalen ibland när det behövs.

Man kan få hjälp även på natten.

Personalen hjälper till med det praktiska.

Personalen ska också ge god vård.

Det kan vara hjälp med att:

• äta och dricka
• att tvätta och klä sig
• att städa och laga mat
  
• att gå till affären eller till banken
• att gå ut och träffa andra människor
• att prata om saker som är svåra att förstå
• att planera livet
• att gå till doktorn eller tandläkaren
• att få hjälpmedel och vård som gör att man klarar sig bättre.

Personalen ska se till att man får hjälp med

att bli bra på sådant som man kan klara själv.

Personalen och den som bor där ska göra en plan

för hjälpen. Man ska också se till att man gör

det som är bestämt. Personalen ska också kunna

hjälpa till med att komma i väg på bio, teater

eller en fotbollsmatch om man vill. Den som

vill ska få titta på TV, lyssna på radio och få hjälp

med att läsa, till exempel. En människa som

får hjälp enligt LSS ska kunna känna sig trygg och säker.


10. Daglig verksamhet

Det betyder att vissa personer med funktionsnedsättning

har rätt få något att göra på dagarna. Det kallas

daglig verksamhet. Daglig verksamhet kan vara

arbete eller något annat. Vad kostar det att få hjälp?

Den mesta hjälp man får enligt LSS är gratis.

Alla betalar förstås för sin bostad, sin mat,

för läkarbesök och för det man vill göra på sin fritid.

Gemensamma rum som alla använder

i en gruppbostad betalar man inte för.

Tystnadsplikt

All personal som hjälper till har tystnadsplikt.

Det betyder att personalen inte får berätta för andra

vad man vet om den man hjälper. Personalen

behöver ibland berätta för varandra vad de vet

så att de ger rätt hjälp.

Om du inte är nöjd

Om du inte är nöjd eller om man inte får den hjälp

man vill ha kan man klaga hos länsrätten.

LSS-handläggaren kan hjälpa till med att klaga.

Vill du veta mer?

Ta kontakt med LSS-handläggaren i kommunen

så får du veta mer.