Lyssna på sidan Lyssna
Mat.

Den samiska maten och språket är viktiga för både kultur och identitet. Det betyder mycket att synliggöra dem.

Publicerad:

Oktober: Uråldriga mat- och språktraditioner

Samiska mattraditioner kallas också för samiskt mathantverk. Det är en grundläggande del i den samiska identiteten, precis på samma sätt som renskötseln, språket, slöjden och jojken är. Traditionell kunskap som har vandrat från generation till generation, där hela familjen hjälpts åt med olika sysslor.

Sydsamiskt mathantverk är ett brett område, det är renens årshjul som styr efter samernas åtta årstider. Rentjurar som inte ska användas i aveln, slaktas i september innan de går in i brunst. Annars kan renägar-familjer slakta mat-ren även under vintertid.

Det mesta från renen tas omhand

Det mesta tas om hand från vad renen har att ge; inte bara till mat utan också till slöjdmaterial och skinn till kläder till exempel. Det finns dock en sak som inte äts av samerna och det är spetsen på rentungan – äter du den så far du med lögner! En del familjer ger inte spetsen av rentungan till sin hund heller (det är ju inte bra att din ”kollega” ljuger), medan andra familjer inte har den traditionen.

 

Renens blod är en viktig källa till järn i det samiska köket – så gott ett köttkok blir då du också kokar blodkams till! Eller steker blodpannkaka – lätt och enkelt att göra smeten i en flaska och ha med i säcken, så gott och enkelt att steka över öppen eld. Vilken mättnad detta ger!

Recept på blodpannkaka/blodplättar

Två portioner

1 ¼ deciliter mjöl

1,5 deciliter renblod

1,5 deciliter vatten

2 kryddmått salt

1–2 matskedar innanfeta/matfett


Gör så här:

1. Blanda blod och vatten i en bunke.

2. Vispa mjölet med hälften av blod/vattnet, försök att få blandningen klimpfri.

3. Tillsätt saltet och resten av vätskan och vispa.

4. Smält fettet i stekpannan och häll hälften i smeten, vispa.

5. Häll smet i stekpannan och låt den rinna ut.

6. Vänd blodpannkakan/blodplätten när smeten på ovansidan stelnat.

7. Vispa mellan varje ny pannkaka/plätt.


Servera gärna med lingonsylt och juice eller vatten!

Viktiga kunskaper går i arv

Det är inte bara kunskapen om att ta hand om renen som gått i arv utan också kunskapen om att ta tillvara, tillreda och förvara naturens bär och örter, men också fisk som är en annan viktigt källa (inkomstnäring) för många samer.

Elden är en viktig, inte bara som värmekälla utan också för matlagning, eller varför inte baka gaahkoe (samiskt bröd, typ glödkakor).


Numera är det mycket lättsammare när det gäller att tillreda och ta till vara på maten – vi har ju både spis och kyl och frys. Men kunskaperna är ändå viktiga för samerna.

Renen bär den samiska kulturen

Renen bär den samiska kulturen och samerna ser inte renen som ett köttdjur i första hand; utan renen finns det heller ingen samisk kultur eller samiskt språk. Även om en same inte själv kan prata flytande samiska, så hörs det samiska i rengärdet eller i olika samiska sammanhang.


Renen bär med sig många generationers kunskap både när det gäller maten, slöjden och samiska språket. Utan renen finns heller ingen samisk kultur och då försvinner också den traditionella samiska kunskapsöverföringen.

Några samiska fraser

Guktie datnine?

Hur mår du?

Buerie hïelje!

Trevlig helg!

Buerie båeteme!

Välkommen!

Gæjhtoe!

Tack!

Bovtsen bearkoe

Renkött

Samisk språkvecka vecka 43

Den 23–29 oktober arrangeras en samisk språkvecka i Sverige, Norge och Finland. Syftet med veckan är att lyfta de samiska språkens status, och öka kunskapen om samiska språk och kultur i hela samhället.


Under veckan kommer biblioteket i Strömsund att synliggöra samiska språket samt anordna en musik-jojk-sångafton med Lars-Erik Åhrén, med rötter från Frostviken, den 26 oktober klockan 18.00.

Namhpe, renskötarmemory

I februari 2021 lanserade Strömsunds kommun i samarbete med Sametinget ett renskötarmemory. Det är ett bild-lottospel för två till fem personer som passar alla åldrar. Spelet har fem spelplattor med nio olika renmärkessnitt på varje platta. Idén till spelet kom från Anne Laila Buljo Åhrén.


– Spelet är ett exempel på hur man med lekens hjälp kan lära sig språket som är så värdefullt för de samiska traditionerna, säger Aanna Johansson Larsson, samisk samordnare i Strömsunds kommun.

Kontakta oss

Strömsunds kommun

Box 500

833 24 Strömsund

Kontakta gärna

Senast ändrad/granskad: