På www.stromsund.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Google translate

X

Översätt sida

Använd Google Translate för att översätta webbplatsen. Strömsunds kommun tar inget ansvar för att översättningen blir korrekt.


Publicerad: 5 februari 2020

Strömsunds arbete med ensamkommande barn lyfts i rapport från Delmi

Den 5 februari presenteras Delmis, Delegationen för migrationsstudier, rapport ”De som inte får stanna. Att implementera återvändandepolitik”. Rapporten är baserad på en kvalitativ studie där Elisabeth Lindholm, projektledare för Barnets bästa vid återvändande och enhetschef för Resurscentrum Integration, medverkat.

Elisabeth Lindholm har medverkat i rapporten som informant och Strömsundsmodellen omnämns som ett gott exempel för strukturerade arbetssätt som möjliggör samverkan mellan olika aktörer som möter ensamkommande barn och för att förbereda barn för alla moment i migrationsprocessen, däribland även avslag och återvändande.

 

– Vi blev informerade om Strömsundsmodellen (BBÅ) som ett exempel på ett lyckat fall där man på kommunal nivå hade gjort något innovativt. Det kontrasterade mot flera utsagor från olika informanter i undersökningen som ansåg att det fanns stora problem med samverkan mellan olika aktörer samt stora svårigheter i att engagera kommunala förvaltningar i återvändandearbetet, menar rapportens författare Henrik Malm Lindberg.

Lyfter viktiga frågor

Rapporten lyfter frågeställningar såsom Hur fungerar implementeringen av återvändandepolitiken i Sverige? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan de olika aktörerna? Vilka hinder finns för en lyckad implementering och varför är skillnaden mellan mål och utfall så pass stor på återvändandeområdet?

– Vi lägger fokus på en lång rad frågor såsom förmågan, viljan och förståelsen hos dem som ska genomföra politiken och hur man lyckas uppfylla målen om effektivitet, rättssäkerhet och humanitet, berättar Henrik Malm Lindberg och fortsätter:


– Ett grundläggande problem som vi identifierade var att återvändandefrågorna inte alltid prioriterades och introducerades på ett sent stadium i asylprocessen. Mycket fokus och engagemang läggs på de som förväntas få uppehållstillstånd och senare ska integreras på arbetsmarknaden och samhället i stort. Men över hälften av de som söker asyl får inte tillstånd att stanna utan ska återvända. Här utgör Strömsundsmodellen en viktig erfarenhet i prioriteringen av återvändande, att få in tanken om återvändande tidigt i processen samt samverkan mellan olika aktörer, kommunala och andra.

Länk till rapporten De som inte får stanna. Att implementera återvändandepolitiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om projektet Barnets bästa vid återvändande

Kvinna står mot trävägg

Elisabeth Lindholm.

Kontakta oss

Strömsunds kommun

Box 500

833 24 Strömsund

0670-161 00 (växel)

Kontakta gärna

Senast ändrad/granskad: 5 februari 2020