Månadens LILA är kopplad till den lila blänkaren som finns på kommunsidan i bilagan till länets tidningar sista torsdagen varje månad. Alla påståenden hänger ihop med informationen här nedan och är exempel på faktiskt jämställdhetsintegreringsarbete.
Här tar vi upp ett exempel på jämställdhetsintegrering varje månad och vad man sett när man börjat titta på det som görs ur ett könsperspektiv och vilka åtgärder man har vidtagit. Vår målsättning är att vi under utvecklingsarbetets gång även ska kunna visa på områden i Strömsunds kommun där vi kan se att det finns skillnader. Genom dessa exempel vill vi visa på vad som händer när man börjar titta på om det finns skillnader i hur man faktiskt gör.
I menyn till vänster hittar du tidigare publiceringar av månadens lila.
Jämställdhetsintegrering
Klinikchefen på Folktandvården i Trollhättan hade länge anat att fler flickor än pojkar fick tandreglering och ville ha svart på vitt. Därför försökte man ta reda på hur resurserna inom Folktandvården fördelades mellan patienterna. Fördelades det rättvist? Vilka patienter prioriterades? Frågor som är extra aktuella i tider av neddragningar. Kraven för hur man ska se ut i munnen har ökat i takt med att tandvården har utvecklats. Jämna, vita tänder är viktiga för självkänslan och status i alla åldrar.
Kartläggning
En kartläggning genomfördes med hjälp av könsuppdelad statistik, som hämtades ur Folktandvårdens och tandregleringens redovisningssystem och en "nöjd patient-enkät" riktades till 19-åringar som fick sin sista behandling inom den kostnadsfria tandvården. Följande frågor besvarades:
Fler flickor än pojkar fick tandreglering inom den kostnadsfria barntandvården.
Mer resurser satsades på flickor i form av tid och pengar.
Det spelade ingen roll om tandläkaren som gjorde urvalet var man eller kvinna.
Det finns inga vetenskapliga belägg för att flickor har mer bettavvikelser än pojkar.
Åtgärder
En handlingsplan arbetades fram för att åtgärda den snedfördelning av resurser som bevisligen rådde.
Klinikchefen på Folktandvården i Trollhättan hade länge anat att fler flickor än pojkar fick tandreglering och ville ha svart på vitt. Därför försökte man ta reda på hur resurserna inom Folktandvården fördelades mellan patienterna. Fördelades det rättvist? Vilka patienter prioriterades? Frågor som är extra aktuella i tider av neddragningar. Kraven för hur man ska se ut i munnen har ökat i takt med att tandvården har utvecklats. Jämna, vita tänder är viktiga för självkänslan och status i alla åldrar.
Kartläggning
En kartläggning genomfördes med hjälp av könsuppdelad statistik, som hämtades ur Folktandvårdens och tandregleringens redovisningssystem och en "nöjd patient-enkät" riktades till 19-åringar som fick sin sista behandling inom den kostnadsfria tandvården. Följande frågor besvarades:
- Hur många barn fanns i Trollhättan under 2004 i åldrarna 3 — 19 år?
- Hur många barn fick behandling på allmäntandvården 2004?
- Hur många barn undersöktes på ortodontikonsult under 2004?
- Hur många barn sattes upp på väntelista till specialistkliniken 2004?
- Hur var könsfördelningen på väntelistan?
- Hur många flickor respektive pojkar fanns under behandling på tandregleringen uppdelat på födelseår från 1986 till 1995?
- Vad tyckte de som lämnade den kostnadsfria barntandvården vid 19 års ålder om sitt bett och sina tänder?
Fler flickor än pojkar fick tandreglering inom den kostnadsfria barntandvården.
Mer resurser satsades på flickor i form av tid och pengar.
Det spelade ingen roll om tandläkaren som gjorde urvalet var man eller kvinna.
Det finns inga vetenskapliga belägg för att flickor har mer bettavvikelser än pojkar.
Åtgärder
En handlingsplan arbetades fram för att åtgärda den snedfördelning av resurser som bevisligen rådde.
Värderingar och attityder behövde diskuteras framförallt i tandläkargruppen inom allmän — och specialisttandvården.
Medarbetare och ledare behövde utbildning och kunskap om hur man kan arbeta strategiskt med verksamhetsutveckling och jämställdhet.
Urvalsmetoder och kriterier för behandling behövde diskuteras.
Könsuppdelad statistik skulle redovisas och konsekvensbeskrivas i viktiga styrdokument, i verksamheternas redovisningar och bokslut.
Källa : Projekt " Att göra jämnt"
Kontakt
- Personalstrateg/ Processledare
- Carina Esbjörnsson
- 0670-162 93
-
Genuspedagog/ Processledare - Susanne Hjortzberg
- 0670-164 59
-
Kommunstyrelsens ordförande/Folkhälsorådet - Karin Stierna
- 0670-161 94
-
Socialnämndens ordförande/Folkhälsorådet - Gunnar Geijer
- 0670-161 21
© Strömsunds Kommun - Box 500 - 833 24 Strömsund - tfn 0670-161 00 (vx) - stromsunds.kommun@stromsund.se