Vårdplanering

Så här går det till
I samverkan med personen själv och/eller anhörig sker en bedömning av det individuella behovet. Bedömningen görs av handläggare inom biståndsenheten när det gäller socialtjänst och av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom förvaltningen när det gäller hemsjukvård. Därefter tas beslut om insatserna.

Vad menas med vårdplanering?
För att ska insatserna sedan ska genomföras på bästa sätt ska en samlad planering  - vanligen kallad vårdplanering - ske. I vårdplaneringen ska personen själv, anhörig/god man samt olika personalkategorier inom vård- och socialförvaltningen vara delaktiga.

Vårdplanering kan ske på olika sätt. Det kan vara gemensamt möte eller vial telefonsamtal. Resultatet blir en samordnad vårdplan som sedan är vägledande. Vården och omsorgen ska beskrivas tydligt och konkret. Alla berörda ska vara överens om vad som gäller och vem som ansvarar för vad.

Syftet är att samordna insatserna
Planen kan omfatta olika delar som till exempel omvårdnad, rehabilitering och plan för hjälp i hemmet. Planen kan ha lite olika benämning t ex genomförande- eller arbetsplan. Den som har fått beslut om insatser enligt LSS kan även ansöka om en så kallad individuell plan.

Exempel på insatser som kan ingå i en samlad plan:

• Personlig omvårdnad och serviceinsatser
• Sjukvård och rehabilitering
• Förebygga risker i hemmet
• Sociala kontakter
• Kommunikation
• Ekonomi, inköp
• Individuellt anpassade aktiviteter
• Stöd och information vid flytt till särskilt boende
• Struktur på dagen, tidsuppfattning, planering
• Fritid, att utveckla intressen

Det är viktigt med uppföljning och utvärdering av planen. Huvudansvaret för det vilar i första hand på den personal som ger insatserna. Personen själv eller anhöriga kan givetvis påtala behov av ny vårdplanering om man upplever att behoven förändrats.