- Anhörigstöd
- Barn och familj
- Begravningshjälp
- Boende
- Borgerlig vigsel
- Färdtjänst
- Förebyggande för äldre
- Förslag, synpunkter och klagomål
- Försörjning och sysselsättning
- Hemtjänst
- Hjälpmedel
- Korttidsplats
- Mat för äldre
- Maxtaxa
- Missbruk/beroende
- Parkeringstillstånd
- Personligt ombud
- Sjukvård
- Stöd till personer med funktionsnedsättning
- Syn och hörsel
- Telefonlista
- Trygghetslarm
- Vårdplanering
- Överförmyndaren
Anhörigstöd
Att ge eller få omsorg är en del av livet. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att erbjuda stöd. Stödet till anhöriga är en viktig del i socialnämndens uppdrag. Därför arbetar vård- och socialförvaltningen med att utveckla formerna för anhörigstödet i kommunen.
Under de senaste tio åren har kommunen arbetat med anhörigstöd i någon form. Då har man inriktat sig mest på gruppen äldre. En ändring i Socialtjänstlagen
2009 förtydligade att socialnämnden ska (tidigare stod det bör) erbjuda stöd även till anhöriga till långvarigt sjuka och anhöriga till personer med funktionsnedsättning.
Avlösning i hemmet, på korttidsplats eller dagverksamhet. Ansökan om dessa insatser sker till biståndsenhet där handläggare utreder och fattar beslut.
Dessutom finns det frivilligorganisationer och/eller intresse- och stödföreningar som också kan ge ett värdefullt stöd. Svenska kyrkan och andra religiösa samfund är också viktiga i samarbetspartners för anhörigstödet.
Den vårdbehövande kanske inte vill ha hjälp av någon utifrån. Lojalitet till den närstående kan bli till hinder. Anhörigvårdaren och den vårdbehövande vill klara sig själva. Situationen kan vara så tung att man inte orkar söka hjälp eller informationen är bristande så att man inte vet vad eller var man kan söka hjälp.
En viktig samverkanspart för kommunens anhörigstöd är även landstinget. Landstingets personal ska i mötet med anhöriga informera om att kommunen kan erbjuda stöd och påtala vikten av att den anhörige även tänker på sin egen situation.
Landstingets personal möter ofta anhöriga i ett tidigt skede. De kan förmedla kontakten med kommunens anhörigstöd. Det finns en blankett framtagen för både kommunens och landstingets personal. Det enda som behövs är att ställa frågan; -Får jag lämna ditt namn till anhörigkonsulenten?
2009 förtydligade att socialnämnden ska (tidigare stod det bör) erbjuda stöd även till anhöriga till långvarigt sjuka och anhöriga till personer med funktionsnedsättning.Exempel på livssituationer där stöd kan behövas
- Anhöriga på distans
- Föräldrar till barn med funktionshinder
- Anhöriga till psykiskt funktionshindrade
- Anhöriga till äldre i särskilt boende
- Äldres barn
- Förvärvsarbetande anhöriga
- Anhöriga till vuxna missbrukare
- Stöd till barn som upplevt våld i nära relationer
- Anhöriga till vuxna barn med autism
- Stöd till föräldrar till barn med andra särskilda behov
- Anhöriga till yngre dementa
- Anhöriga till personer som är döva
- Barn vars föräldrar under 65 år lider av demens
Olika grupper av dem som hjälper
- Anhörigvårdare
- Omsorgsgivare
- Hjälpare
Anhörigvårdare är i regel 75-84 år. Lika vanligt bland kvinnor och män att man tar hand om en närstående dagligen eller flera gånger i veckan i sitt eget hem. Omsorgsgivare är personer mellan 55-74 år som dagligen eller flera gånger i veckan hjälper någon utanför sitt eget hem. I denna kategori finns fler kvinnor än män. Hjälpare är från 55 år och äldre. Hjälper någon utanför sitt hem en gång i veckan eller mera sällan. Anhörigvården är omfattande. Vården sker 24 timmar om dygnet. Enligt statistik 2002/2003 (Undersökningar av levnadsförhållanden, Statistiska centralbyrån), är var fjärde person över 55 år anhörigvårdare. Anhörigvårdare är ofta inget medvetet val. Anhörigvårdare blir man!
Anhörigvård är ett frivilligt åtagande. 1979 avskaffades barns ansvar för gamla föräldrar. I äktenskapsbalken (6 kap. 1§ ÄktB) finns ingen omvårdnadsplikt.
Vad upplevs som stöd?
- Ett bra bemötande från olika myndigheter
- Information och kunskap som skapar trygghet och kvalitet i vårdandet
- Vila och egen tid, för att orka ställa upp för sin närstående.
Direkt stöd som riktar sig till den anhörige:
- Värdefull information
- Deltagande i grupper för anhöriga
- Hjälpmedel
- Hemtjänst
- Råd, handledning och instruktioner ges ofta även av kommunens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal (arbetsterapeuter, distriktssköterskor, sjukgymnaster och sjuksköterskor).
Indirekt stöd
Avlösning i hemmet, på korttidsplats eller dagverksamhet. Ansökan om dessa insatser sker till biståndsenhet där handläggare utreder och fattar beslut.
Dessutom finns det frivilligorganisationer och/eller intresse- och stödföreningar som också kan ge ett värdefullt stöd. Svenska kyrkan och andra religiösa samfund är också viktiga i samarbetspartners för anhörigstödet.
Vad kan det bero på om anhörigvårdare inte söker något stöd?
Den vårdbehövande kanske inte vill ha hjälp av någon utifrån. Lojalitet till den närstående kan bli till hinder. Anhörigvårdaren och den vårdbehövande vill klara sig själva. Situationen kan vara så tung att man inte orkar söka hjälp eller informationen är bristande så att man inte vet vad eller var man kan söka hjälp.
Var kan man söka anhörigstöd?
- Anhörigkonsulent
- Biståndshandläggare
Ett gott anhörigstöd förebygger ohälsa
En viktig samverkanspart för kommunens anhörigstöd är även landstinget. Landstingets personal ska i mötet med anhöriga informera om att kommunen kan erbjuda stöd och påtala vikten av att den anhörige även tänker på sin egen situation.
Rutin för tidig kontakt med anhöriga
Landstingets personal möter ofta anhöriga i ett tidigt skede. De kan förmedla kontakten med kommunens anhörigstöd. Det finns en blankett framtagen för både kommunens och landstingets personal. Det enda som behövs är att ställa frågan; -Får jag lämna ditt namn till anhörigkonsulenten?
© Strömsunds Kommun - Box 500 - 833 24 Strömsund - tfn 0670-161 00 (vx) - stromsunds.kommun@stromsund.se