Folkhälsa handlar om det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i kommunen. Folkhälsoarbete sker i första hand på en samhälls- och organisationsnivå och kan påverkas av politiska beslut.
En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan hos befolkningen bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Det vill säga skillnader i hälsa bör vara så liten så möjligt mellan dem som är födda utomlands och dem som är födda i Sverige, mellan kvinnor och män, mellan välutbildade och kortutbildade eller mellan fattiga och rika. Det övergripande målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.
Folkhälsan påverkas bland annat av vilka levnadsförhållanden som vi lever under och vilken livsstil vi har. Därför riktar sig folkhälsoarbetet dels mot faktorer som rör våra levnadsvillkor som t ex utbildning, arbetsplatser, boendemiljöer och dels mot vår livsstil d v s matvanor, sömnvanor, motion, tobak och alkohol.
I figuren nedan visas alla de faktorer som har betydelse för vår hälsa. Ålder, kön och arv kan vi inte påverka, men i övrigt kan samhället skapa förutsättningar för en god folkhälsa som gör det möjligt för individer att göra hälsosamma val.
Folkhälsoarbete är det tvärsektoriella insatser som sker i samverkan mellan olika aktörer – till exempel mellan kommunens olika förvaltningar som skola och socialtjänst, lanstingets primärvård och statens verksamhet i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen – och som skapar förutsättningar för att främja, förebygga och bevara folkhälsan.
