På www.stromsund.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Google translate

X

Översätt sida

Använd Google Translate för att översätta webbplatsen. Strömsunds kommun tar inget ansvar för att översättningen blir korrekt.


Klassrummet i samiska rummet.

Aimi, Aila, Tindra och Per-Jonas läser och skriver på sydsamiska tillsammans med modersmålsläraren Aanna. Nästan all undervisning sker i kommunens samiska rum, här får språket och kulturen nytt liv.

Publicerad: 1 maj 2017

Maj 2017: Samisk undervisning på tre ben

En dörr med en samisk flagga markerar tydligt ingången till det samiska rummet på Vattudalsskolan i Strömsund. Här inne sker merparten av all sydsamisk undervisning för eleverna i Strömsund.
– Det är roligt att vara här, säger Aila Olofsson, nio år.

Det ovala bordet är fullt av böcker med fina bilder. Här finns färgkritor och spel. I tältkåtan sprakar en konstgjord eld och renskinnen ligger utbredda på golvet. Väggarna är täckta av vackra målningar som beskriver de olika årstiderna. Det samiska rummet på Vattudalsskolan i Strömsund är en unik samisk arena, utformad för att skapa nyfikenhet och lust att lära mer.

Unikt arbetssätt

Modersmålsundervisningen i kommunen bygger på att eleverna även får ta del av kultur och traditioner, något som är viktigt för att trygga arvet inför framtiden.

– Vi har tagit fram ett unikt arbetssätt som vilar på tre ben: språket, vardagen, kulturen. Det har blivit ganska uppmärksammat. Flera andra kommuner har hakat på och jobbar nu på liknande sätt, säger Aanna Johansson Larsson, modersmålslärare och samisk samordnare i kommunen.

Samiskan i vardagen

En dag i veckan undervisar hon Aimi, Tindra, Aila och Per-Jonas i sydsamiska. Lektionen börjar redan vid fikabordet i skolans matsal.

– Att äta tillsammans med barnen är ett viktigt inslag i de tre benen. Det är en vardaglig situation där vi har möjlighet att prata om andra saker än i klassrummet. Det är värdefullt, säger Aanna.

Efter en smörgås är det dags att gå till klassrummet.

– Tanken är att när eleverna ser dörren med den stora samiska flaggan ska de naturligt lägga om till ”sitt språk”; sydsamiska. Barnen kan redan så mycket men ibland glömmer de bort att använda samiskan. Därför är det samiska rummet så viktigt, säger Aanna.

Utveckla identitet och kompetens

Modersmålsundervisningen har flera syften. Den ska ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om sitt modersmål och förmågan att kunna uttrycka sig. Eleven ska också få utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens.

– Jag tycker det är roligt att vara här, det är mysigt, säger Aila Olofsson, nio år.

Tindra Johansson, 12 år, berättar stolt att hon är bättre på samiska än mamma och pappa.

– Men det är väldigt svårt att uttala de samiska orden, säger hon.

Lyfta språket och kulturen

Aanna Johansson Larsson menar att det är oerhört viktigt att prata och lyssna mycket på samiska för att lära sig.

– Under lång tid är det många som inte haft möjlighet att tala sitt modersmål av olika anledningar. Som modersmålslärare och samisk samordnare har jag nu möjlighet att jobba aktivt för att lyfta språket och kulturen i kommunen. Det är jag glad över, säger hon.

Kommunalmanackans omslagsbild.

Fakta

Varje månad släpper vi en ny artikel på temat i årets kommunalmanacka.

 Läs tidigare artiklar från Kommunalmanackan 2017

Kontakta oss

Strömsunds kommun

Box 500

833 24 Strömsund

0670-161 00 (växel)

Mejla till:

Kontakta gärna

Senast ändrad/granskad: 18 december 2017