Prioriteringar
Att lyfta fram det som behöver prioriteras är sällan svårt. Det svåra ligger i att skapa en förändrad inställning till det som ska nedprioriteras eller ransoneras.
Det är viktigt att kontinuerligt föra ett etiskt resonemang om prioriteringar. Dessa resonemang behövs såväl mellan politiker och kommunmedborgare som i det vardagliga arbetet. Prioriteringar är något som vi dagligen och med nödvändighet gör oavsett yrkeskategori. Vi kan inte göra allt för alla vilket innebär att vi måste göra medvetna val - vad vi ska göra och för vem.
Socialtjänstlagen präglas av en helhetssyn mellan individ och samhälle. Lag om stöd och service innehåller i sig en prioritering genom bestämmelserna om personkretsar. Hälso- och sjukvårdslagen säger att den som har det största behovet ska ges företräde till vården.
För vård- och socialförvaltningen har socialnämnden antagit prioriteringsordning för socialtjänstinsatser inom hemtjänst och särskilt boende.
Prioriteringsordningen för socialtjänstinsatser inom hemtjänst och särskilt boende
Denna prioriteringsordning fastställdes av socialnämnden 2005-09. Den omfattar tre nivåer där den första nivån har högsta prioritet och den tredje nivån har lägst prioritet. De tre nivåerna är:
1. Daglig personlig omvårdnad som inte kan förskjutas till annan veckodag
2. Omvårdnad och service där insatserna kan förskjutas till annan veckodag
3. Serviceinsatser som kan ske mera sällan
Prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Dessa bör enligt prioriteringsutredningens slutbetänkande "Vårdens svåra val" (SOU-rapport 1995:5) baseras på en etisk plattform som består av tre grundläggande principer som är rangordnade, nämligen
1. människovärdesprincipen, enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället,
2. behovs-solidaritetsprincipen, enligt vilken resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst,
3. kostnadseffektivitetsprincipen, enligt vilken en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder.
Dessutom har egenansvarsprincipen lyfts fram i diskussioner under senare år.
Politiker med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor på regional och kommunal nivå ansvarar för de horisontella prioriteringsbesluten. Det gäller beslut om hur resurserna skall fördelas mellan olika verksamhetsområden.
Inom vård- och socialförvaltningen finns en prioriteringsordning upprättad för rehabiliteringsåtgärder som genomförs av arbetsterapeut och sjukgymnast. Det är den medicinska professionen som har ansvar för att bedöma tillståndet och vårdbehovet i det individuella fallet.
- Socialchef
- Monica Grahn
- 0670 - 163 01
- Adress
- Box 500
- 833 24 Strömsund
-
Besöksadress
- Storgatan 15
- E-post till övriga anställda